Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur journalister utnyttjar de interaktiva möjligheterna med Twitter, och hur journalisters anvÀndning av Twitter förhÄller sig till deras förhÄllningssÀtt till publiken. Med hjÀlp av bÄde en kvantitativ innehÄllsanalys och kvalitativa intervjuer undersöks nio journalisters anvÀndande av Twitter, och samma nio journalisters förhÄllningssÀtt till sin publik. Resultatet analyseras sedan frÀmst med hjÀlp av Anderssons (2009) teorier om svenska journalisters förhÄllningssÀtt till publiken och Karlssons (2007) teorier om interaktion i journalistiken. Resultatet frÄn intervjuerna visar att journalisterna har en positiv syn pÄ publiken och att de Àven Àr positiva till interaktion med publiken. I intervjuerna Àr publik och interaktion tvÄ nyckelord och journalisternas svar pekar pÄ att de fokuserar bÄde pÄ uppdraget och pÄ publiken.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Uppsatsen undersöker ifall Socialstyrelsens ljudnivÄrekommendation överensstÀmmer med hur publiken egentligen upplever ljudnivÄn vid evenemanget i frÄga. Undersökningen gÄr ut pÄ att mÀta ljudnivÄn under fem olika konserter pÄ ett sÀtt som fyra yrkesverksamma ljudtekniker mÀter ljudnivÄn. Arbete lades ner pÄ att fÄ denna mÀtmetod att sÄ mycket som möjligt kunna likstÀllas med Socialstyrelsens föreslagna metod. Efter konserten delas tjugo enkÀter ut till slumpvis utvalda besökare. Syftet med enkÀten Àr att fÄ grepp om hur publiken upplevde ljudnivÄn.

TitelGP.se - Om publiken sjÀlv fÄr vÀljaFörfattareMartin Gunséus och John RejnÀsHandledareJakob BjurKursExamensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskapInstitutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)Göteborgs universitetOrd 18 936TerminVÄrterminen 2011SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka vad som karaktÀriserar detredaktionella innehÄll som publiken vÀljer att dela frÄn gp.se.MetodKvantitativ innehÄllsanalysMaterialAnalysen har genomförts pÄ innehÄllet i 280 artiklar som publicerats pÄgp.se och dÀrefter delats pÄ Facebook. AnalysenÀmnar förklara vad som Àr generellt för det innehÄll som delas samt hur detta stÄr i relation till redaktionell nyhetsvÀrdering och teorier om anvÀndarnas beteende inom sociala medier.Huvudresultat VÄr studie visar att besökarna pÄ gp.se delar innehÄll som handlar om politik, olyckor och brott. Det Àr dessutom innehÄll som i stor utstrÀckning har lokal anknytning. InnehÄllet skildras pÄ ett sÀtt som ligger geografiskt, kulturellt och normativt nÀra publiken. Utöver detta Àr delningarna i viss utstrÀckning beroende av uppseendevÀckande innehÄll.En stor del av innehÄllet som delas Àr politiskt, ett innehÄll som i vissa fall stÄr för ett stort antal delningar i relation till besökare.

Vi lever i en medierad vÀrld dÀr vi dagligen Àr mottagare för budskap frÄn bland annat tidningar, tv och reklam. Medierna har en stor makt över vad som stÄr pÄ dagordningen och styr dÀrmed vÄra vardagliga samtalsÀmnen och tankar. Genom medierna fÄr vi som mottagare ta del av vÀrldens alla tragedier, allt frÄn sjukdomar till naturkatastrofer. MÄnga vÀljer att inte engagera sig och hjÀlporganisationerna försöker hitta nya vÀgar för att nÄ ut till publiken.Detta Àr en kvalitativ studie som fokuserar pÄ hur de svenska hjÀlporganisationerna Cancerfonden och Barncancerfondens reklamfilmer Àr uppbyggda för att övertyga publiken. Detta analyseras genom en retorisk och semiotisk analys av totalt sex reklamfilmer.Av analysen kunde vi se att hjÀlporganisationerna tar vara pÄ den makt som medierna har för att övertyga publiken.

Syfte:  Syftet med studien var att underso?ka hur SVT Interactive (SVTi) kan utveckla sitt strategiska arbete med sin webbplats gentemot den unga publiken, i a?ldrarna 9-12 a?r, i dagens digitala medielandskap.  Uppsatsen a?r en del i projektet ?Unga na?tkulturer? som finansieras av KK-stiftelsen.Metod:  I studien har vi tilla?mpat kvalitativa gruppintervjuer tillsammans med den visuella metoden, teckningar.Resultat: Barns dro?msajt besta?r av kommunikation, interaktion (fra?mst i form av olika spel), design och personlighet. Det a?r viktigt fo?r dem att de kan go?ra na?got mer a?n ?bara? la?sa..

I dag Àr det mer regel Àn undantag att nyhetsmediernas webbsidor tillÄter sin publik att kommentera texter, bilder och klipp. Möjligheterna till interaktion mellan journalister och publik har ökat markant. Publiken uppmanas i vissa fall Àven att bidra med egna texter och bilder. Denna utveckling har resulterat i att grÀnsen mellan journalister och publik blivit otydligare.I denna undersökning har 35 journalister i Sundsvall svarat pÄ en enkÀt om deras instÀllning till publikmedverkan i allmÀnhet och webbkommentarer i synnerhet. Sex journalister pÄ Sundsvalls Tidning har ocksÄ intervjuats ingÄende om dessa Àmnen.

Tack vare mitt intresse fo?r livemusik och den magi som kan skapas i kontakten mellan artister och publik har jag i det har examensarbetet genomfo?rt tva? musikproduktioner, i konsertform, som handlar om dro?mmar. Mitt syfte med dessa musikproduktioner har prima?rt varit att underso?ka hur man som artist, genom musik och interfolierade mellanpartier - alltsa? den verbala kommunikationen mellan la?tar under en konsert som kommunikationsmedel, na?r ut till sin publik. De tva? musikproduktioner som jag genomfo?rt och som utgo?r mitt examensarbetes praktiska del har sin utga?ngspunkt i ett manus som jag skrev och en given la?tlista.

En Trailer Àr en kort förhandstitt pÄ en kommande film, TV-serie eller spel och en Teaser Trailer Àr en kortare form av Trailer. Dess avsikt Àr att berÀtta om den kommande produkten och vÀcka intresse hos publiken. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur datorgrafik kan anvÀndas vid skapandet av en Teaser Trailer, dÀr vikt lÀggs pÄ att förmedla en films stÀmning och genre samt vÀcka ett intresse hos publiken. UtifrÄn litteraturstudier och fallstudier har kunskap inhÀmtats om vilka metoder som anvÀnds vid skapandet av Teaser Trailers och sedan har dessa tillÀmpats med hjÀlp av kunskaper tillgodogjorda under utbildningen. Detta resulterade i en konkret Teaser Trailer för en fiktiv film..

Studien undersöker tre strategiskt valda Facebook-kampanjer dÀr projektledarna blivit intervjuade om deras uppfattningar av kampanjerna. Fyra grupper undersöktes sedan med fyra deltagare i varje för att se hur denna publik uppfattade kampanjerna. DÀrefter jÀmfördes skillnader och likheter i uppfattningarna mellan projektledarna och den utvalda publiken. I studien undersöks Àven vad bÄda parter anser karaktÀrisera en lyckad Facebook-kampanj.Teorierna som anvÀnds Àr technology-image expectancy gap teorin som uppmÀrksammar hur publikens förvÀntningar kan mötas upp av organisationen och virtuellt kampanjskapande samt marknadsföring i sociala medier. Kvalitativa analyser av projektledarna och den valda publiken har genomförts för att undersöka skillnader och likheter i deras uppfattningar av de utvalda kampanjerna och vad de anser karaktÀriserar en lyckad Facebook-kampanj.I analysen av resultatet kunde vi utifrÄn teorierna hitta skillnader och likheter i projektledarnas och publikens uppfattning av de kampanjer vi undersökte.

Reflektioner kring hur den kreativa processen kan observeras pÄ olika nivÄer. .

Tidigare forskning har visat att journalisters publiksyn prÀglats av att de sett sin publik som en passiv part, en mottagare av det material som publicerats eller som en uppdragsgivare för det material som skall publiceras. Webben har gett det journalistiska yrkesfÀltet nya verktyg via vilka publiken kan delta och pÄverka nyhetsflödet. Den hÀr uppsatsens huvudsyfte har varit att undersöka vilken syn dagens webbjournalister har pÄ sin publik.En kartlÀggning av fem svenska mediers webbplatser visar pÄ vilka möjligheter publiken har att delta i det journalistiska arbetet idag via bland annat sociala medier, kommentarsfÀlt och bloggar. KartlÀggningen, tillsammans med en enkÀtundersökning gjord bland redaktionsmedlemmar samt tvÄ separata djupintervjuer med redaktörer frÄn dessa medieföretag undersöker hur dagens svenska webbjournalister tÀnker kring sin publik och kring rollen publiken tagit i det journalistiska arbetet.Resultatet av forskningen visar att webbjournalister ger uttryck för att publikens deltagande Àr en viktig del i deras dagliga arbete. Vidare visar undersökningen att webbjournalister i hög grad anvÀnder sig av sociala medier som ett verktyg för publikinteraktion men att deras syn pÄ kommentarsfunktioner Àr mer splittrad..

I mars 2012 tog SVT 1 bort sin bildpresentatör och ersatte den med en speakerröst och grafiska sekvenser i programskarvarna. Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka vilken betydelse programpresentationerna inom de hÀr tvÄ formaten har för publiken.För att kunna besvara forskningsfrÄgan genomfördes tvÄ gestaltningar som var grunden för den kvantitativa undersökning som arbetet bottnade i. Den kompletterades med kvalitativa intervjuer för att fÄ en sÄ tydlig bild av varför respondenterna svarat som de gjort i detta aktuella Àmne.Resultatet visade att publiken till en början tyckte bÀst om att fÄ informationen av en HallÄa, men efter de kvalitativa intervjuerna visade det sig att det första svaret berodde pÄ gammal vana och att de nu tyckte bÀttre om det nya formatet dÄ de efterfrÄgar snabbare TV. Resultatet visade ocksÄ att innehÄllet mellan program Àr mycket identitetsskapande för tv-kanaler..

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur sportjournalister förhÄller sig till sin publik och till de ökade möjligheterna till interaktivitet som ny teknik har gett upphov till. Jag ville ocksÄ undersöka hur yrkesrollen pÄverkas av publikkontakt och hur de ser pÄ sin egen yrkesroll. För att göra det utgick jag ifrÄn tre dimensioner för att undersöka förhÄllningssÀtt mot publiken ? publikkontakt, publikorientering och publiksyn ? och skapade frÄgestÀllningar som gick ut pÄ att beskriva dessa sÄ bra som möjligt. Jag gjorde kvalitativa forskningsintervjuer med sju sportjournalister pÄ Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, och en innehÄllsanalys dÀr jag undersökte hur interaktiviteten ser ut pÄ webben idag.Min undersökning visar att sportjournalister har en daglig kontakt med sin publik och att de i regel uppskattar att föra en dialog med sina lÀsare.